Redan innan man får diabetessymtom går det ofta att hitta tecken i blodet, autoantikroppar, som tyder på att nedbrytningen av de insulinproducerade cellerna pågår.

Det upptäckte Linda Åkerman, forskare vid Linköpings universitet i sin doktorsavhandling där hon studerade sjukdomsprocessen innan typ 1-diabetes bryter ut tillsammans med sin forskargrupp.

Genom regelbundna provtagningar under två år har forskarna följt barn med flera autoantikroppar i blodet och som därmed anses ha hög risk att insjunkna i typ 1-diabetes.

En del av barnen fick sjukdomen under studiens gång medan vissa fick diagnosen en tid efter uppföljningen. Några är fortfarande friska.

– Vi visade att höga koncentrationer av autoantikropparna IA2A och ZnT8A var vanligare hos barnen som utvecklade diabetes jämfört med de som fortfarande är friska. Förmågan att reglera blodsockret var försämrad långt innan insjuknande, men det var den även hos många av de individer som fortfarande betraktas som friska, säger Linda Åkerman till webbplatsen Region Östergötland.

Rörlig aktivitet – stor betydelse

I ett delarbete på barn från studien har Linda Åkerman, tillsammans med andra forskare inom teamet mätt fysisk aktivitet med stegräknare först vid 8 års ålder och därefter vid 12 års ålder. Längd, vikt och bukfång möttes och blodprover togs. Både barnen själva och deras föräldrar skattade den fysiska aktiviteten genom frågeformulär.

– Resultaten visar att graden av fysisk aktivitet hade samband med insulinfrisättningen redan vid 8 år, och ännu tydligare vid 12 år. De som rörde på sig mer behövde tillverka mindre mängd insulin och det verkade även som att de svarade bättre på insulin (bättre insulinkänslighet). Dessa samband sågs framförallt hos pojkar, som hade en högre fysisk aktivitet än flickor.